Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.





Läs boken ATT TA ÅRAN I EGNA HÄNDER av Karin Glasby och Sune Överhagen

Obs boken ATT TA ÅRAN I EGNA HÄNDER KOMMER INTE ATT TRYCKAS. DET ÄR ALLTFÖR FÅ INTRESSEANMÄLNINGAR/ sune överhagen



START


Translate

tisdag, oktober 23, 2012

Är intag av mer omättade fetter och mindre mättade farligt för barn


En klick smör då och då skadar säkert inte - såvida man inte har en särskild genetisk känslighet. Och så länge man rör på sig, undviker snabba kolhydrater, äter sina grönsaker och dessutom får i sig nyttiga fetter från fisk, nötter och oljor, skriver Karin Bojs i DN. Det tror egentligen inte jag heller-men om det rör sig om en del av ett större pussel med helmjölk ibland uppblandad med grädde, kanske till och med en radikalt kolhydratfri diet som även skippar grönsaker och frukt kommer saken  i ett annat läge. Att det skulle vara farligt med reduktion av mättade fetter för barns utveckling det är synnerligen tveksamt enligt studier hon refererar till.

Bojs intervjuar professorn i nutrition vid Helsingfors universitet Mikael Fogelholm då två finska studier ligger bakom, det som gör att livsmedelsverket rekommenderar margariner även till barn i stället för smör.
En samlingsstudie om barn och livsstil.
Den ena studien The Cardiovascular Risk in Young Finns är en studie som bedrivs vid fem finska universitet. Den började 1980 och inbegriper individer mellan 3-18 år. Det är en av de största studierna avseende unga människor och barn och risker för hjärt/kärlsjukdomar. Man studerar livsstilsfaktorers inverkan på risker för kardiovaskulära sjukdomar med mätningar av bland annat biologiska och psykologiska faktorer. Det har kommit 350 studier och 30 personer har doktorerat på materialet.
Karin Bojs skriver om ett resultat där man följde 2000 barn i 30 år och fann att barn som ätit mer grönsaker och frukt vid 27 år ålder har bättre blodtryck och blodfetter. Och  detta trots att dessa barn troligen ätit en del transfetter-Karin Bojs berättar transfetternas historia som innebar att hon själv troligen åt detta under sin skoltid. Transfetterna fanns med till 1994 i Sverige- trots att dessa barn troligen ätit dessa hälsoskadliga transfetter fann man att de pojkar som åt mer mättade fetter fick högre blodtryck- För flickor fann man inget sådant samband. Kanske inte så konstigt med tanke på transfetterna som fanns då. Dessutom rekommenderade man då snabba kolhydrater ( vitt bröd, vitt ris mm i stället för mättade fetter). Man undrar hur resultatet skulle vara i dag. De kostrekommendationer som getts har inte alltid varit så bra. Det är också en av bakgrunderna till att Karin Bojs är tveksam om dagens margariner. Vem garanterar att deras välgörande effekter? Personligen äter jag inte margariner och inte smör heller. Karin Bojs skriver att hon åt de mest skadliga margarinet i sin skola och att det nu orsakar arterioskleros i hennes ådror. Vi får hoppas att hon åt en kost liknande de i studien med grönsaker och frukt och deras fibrer vilket i studien tycktes balansera.  Fibrer bearbetas i tarmen av bakterier till kortkedjade mättade fetter som är antiinflammatoriska.

Det var inte bara blodtrycket som var förbättrat vid 27 år ålder hos de som åt mer grönsaker och frukt. Även andra riskfaktorer för metaboliskt syndrom påverkades, lipider, insulinkänslighet, BMI och C reaktivt protein ( ett ämne som indikerar inflammation) påverkades så att ju mer grönsaker och frukt desto bättre värden.


En studie för att bedöma effekterna av dietrådgivning avseende mättade fetter och barn.
Den andra finska studien STRIP studien är designad för att se hur kostrådgivning avseende mättade fetter påverkade kostintag, blodfetter och barns utveckling. I studien ingår yngre individer än någonsin i en sådan interventionsstudie. Det huvudsakliga intresset har varit att undersöka säkerheten avseende råd om låga halter av mättat fett, låg halt av kolesterol i dieten. Man har följt barn från sju månader till vuxen ålder. Man följer barnen till 20 års ålder och kostrådgivningen pågår tills detta. Man har gjort många undersökningar och bland annat tittat på endotelfunktion ( endotelceller finns inne i blodkärl och detta är en bedömning av kärlhälsan). Andra saker man studerat är om clamydia peneumoniae infektion kan vara en riskfaktor för hjärtats kärl.


Hur rådgivningen gick till
Dietråd har givits till familjen vid varje besök med 3 till 12 månaders intervaller på centrat för undersökningen. Familjen och barnen har haft en aktiv del i detta. Rådgivningen har individualiserats och syftat till att barnet fettintag skall vara 30-35% av den dagliga energin. Kvoten mättade fetter/ enkelomättade+ fleromättade skulle vara 1/ 2 och kolesterolintaget <200 mg / dag. Första året var rådet amning och efter 12 månaders ålder rekommenderades dagligen 0,5-0,6 liter skummjölk. För att få tillräckligt med fett råddes föräldrarna att lägga till 2-3 teskedar mjukt margarin eller vegetabilisk olja.( främst rapsolja- som innehåller en hel del omega-3) till 24 månaders ålder.. Vid första rådgivningtillfället lades tyngdpunkten på ändringen av mjölken.
All rådgivning var individuell och utgick från barnets matdagbok. Familjerna uppmanades att gradvis ändra barnens kostvanor mot en bättre fettsammansättening. Det var aldrig bestämt en fast dietregim men man gav förslag om att ersätta produkter med mycket fett och med mycket mättat fett med produkter som innehöll mindre, exempel grädde med modifierat fett. Användning av grönsaker, frukt, låg halt av salt och fullkornsprodukter rekommenderades. Rådgivningen byggde på nordiska kostrekommendationer.

Enligt Karin Bojs hade pojkar vid 14 åå bättre blodfetter men hos flickor var inte detta lika tydligt. (Obs de första två åren åtminstone åt man transfetter – fanns till 94 i margariner överhuvudtaget. Transfetter finns i dag i margariner som används inom industrin för till exempel till kakor, för ngt år sedan fann jag glutenfritt kaffebröd som innehöll transfetter.)
Vad studien egentligen skulle undersöka om det är skadligt för barn med en diet med mer fleromättade och enkel omättade fetter och mindre med mättade fetter har hittills visat att det inte sker någon påverkan på kognitiv eller fysisk utveckling som skiljer grupperna åt. Om man tittar på blodprover på blodfetter har dessa visat lägre värden på LDL blodfetter hos interventionsgruppen under hela tiden liksom kolesterol fram till 14 åå ( längre har man inte kommit) vilket tyder på att de faktiskt ätit en annan diet än vad kontrollgruppen gjort. Blodfetterna och kolesterolvärde var statistiskt säkerställt för pojkar medan det för flickor fanns en tendens men det var inte säkerställt statistiskt. Sannolikheten att det skulle vara en slump för flickor var en på nio. För pojkar var chansen 1 på 1000 att det skulle vara en slump. Orsakerna till detta kan vara hormonella skriver man , pojkar är fysiskt aktivare i den åldern – vilket man visade i studien och dessutom åt flickorna mer mättade fetter än pojkarna. (Fat intake (as E%) did not differ between genders (P=0.37), but the girls had lower energy (P<0.001) and higher saturated fat (as E%; P=0.035) intakes than boys. ).
Andra fynd:
  • Insulinkänslighet var bättre i interventionsgruppen vid 9 åå
  • mindre övervikt i interventionsgruppen vid 10 åå
  • lägre intag av mättade fetter var inte kopplad till förändring av tillväxt mellan 7 månader och 13åå
  • endotelfunktion förbättrad hos pojkar.
  • man har också funnit att passiv rökning påverkat endotelfunktionen vid 14 åå. Försämrad endotelfunktion kan vara ett tecken på begynnande arterioskleros.

Sammanfattning av resultaten i de finska studierna:
Att minska på mättade fetter och i stället ge fleromättade och enkelomättade fetter påverkar inte fysiska och psykiska utvecklingen hos barn mellan 7 månadr till 14 år enligt en studie och inte mellan 3 och 18 år enligt den andra.
Blodfetterna tycks ligga bättre hos barn som har en kost med större inslag av omättade fetter och speciellt pojkar. Man har också funnit en förbättrad endotelfunktion hos dessa barn och förbättrad insulinkänslighet.


Vad som är bra för hjärtat är bra för hjärnan

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar