Hjärnan och fysisk träning

Fysisk aktivitet är kopplat till hjärnatrofi, demens och kognitiva färdigheter.

En studie på personer äldre än 90 år visade att gånghastighet var starkast kopplat till ökade risker för demens, följt av test av 5 gångers stolsittande/stående, greppstyrka och balans i stående.

I en annan studie av 2400 personer över 62 år som följdes under 11 år fann man att de som hade en långsammare gånghastighet i medelåldern hade ökad risk för demens med 1 ½ gång. Bättre greppstyrka hade med 40 procent mindre risk för TIA ( transcient ischemic attackvilket är när man har övergående symtom på bristande syre till någon del av hjärnan vilket går över inom ett dygn). Lägre gånghastighet hade också koppling till mindre hjärnvolym och sämre minnesfunktion.

749 personer över 65 studerades i fyra år. Man fann att den tredjedel som la ner mest energi på att gå hade 27 procent mindre risk att få vaskulär demens (demens orsakad av cirkulationsstörningar i hjärnan) än den tredjedel som la ner minst energi på detta. Den tredjedel som lade ner totalt mest energi på fysisk aktivitet hade 24 procent mindre risk att få vaskulär demens. Forskaren Ravaglia sade att det är möjligt att fysisk aktivitet förbättrar blodflödet genom hjärnan och minskar risken för cerebrovaskulär sjukdom, med vilket han förmodligen menar minskad arterioskeros i hjärnans kärl och därmed risken för vaskulär demens.

636 skottar födda 1936 studerades avseende sina vanor beträffande fysisk aktivitet men också sociala aktiviteter. De följdes under 3 år och man gjorde MRI då de var 73. Resultatet visade att fysisk aktivitet skyddade hjärnan från att krympa, däremot visade inte de sociala aktiviteterna på något sådant samband.

Det är lite svårt att dra säkra slutledningar av sådana här observationsstudier. Det skulle ju kunna vara så att det redan finns förändringar i början av studierna även om det inte syns på exempelvis MRI. Interventionsstudier där man går in och genomför någon förändring man vill studera kan vara säkrare. Men resultaten talar onekligen för att fysisk aktivitet är nyttigt för hjärnan. Man vet ju att fysisk aktivitet är nyttigt för hjärtat.

Även vid MS finner man att fysisk aktivitet och kognitiv förmåga är kopplade till varandra på ett liknande sätt. De fysisk inaktiva har lägre kognitiv funktion. Däremot är det också så att man mycket väl kan ha en större skada på rörelseförmågan men vara helt oskadad kognitivt. Den som är fysiskt oskadad kan ha uttalade kognitiva skador.'

Biträdande professorn i psykologi vid Ohio State University Ruchika Shaurya Prakash säger att aerob fitness skyddar de delar av hjärnan som är oftast påverkade av MS. Med träning som påverkar aerob kondition menas träning av uthålligheten som pågår en längre period och där man tar upp den syrgas som behövs under tiden man tränar. Om man tränar kortare perioder 10-12 minuter tar man ofta upp energi som finns lagrad i kroppen.

Den studie som Ruchika Shaurya Prakash varit medverkande i engagerade 21 kvinnor med MS och jämförelsegruppen var 15 friska kvinnor. Man testade kognitiva funktionen och fann en skillnad som väntat mellan friska och kvinnorna med MS. Det som var mest markant var dock att de som hade bra fysisk kondition hade betydande bättre kognitiv förmåga än de som hade sämre kondition. Vid MRI fann man att de med bra fysisk kondition hade färre lesioner. För en del med mycket god kondition var hjärnvolymen av grå hjärnvävnad ( som innehåller neuron) var det nästan ingen skillnad jämfört med de friska. Man gjorde också en undersökning av vita hjärnvävnaden som innehåller axon med myelin och man fann liknande förhållande där. De med god fysisk kondition hade mindre påverkan på den vita hjärnvävnaden.

En tänkbar förklaring till detta säger Prakash att man har funnit att tillväxtfaktorer för hjärnan ökar vid fysisk träning, dessa tillväxtfaktorer skulle kunna förklara varför fysisk träning vid MS bevarar den grå och vita hjärnvävnade. Prakash avser nu delta i undersökningar där man ser om fysisk

träning kan förbättra bevarandet av hjärnvävnad och kognitiv förmåga. Här är en pilotstudie som visar att träning vid MS bland annat förbättrar dels kondition men också påverkar tröttheten.

Vad som är bra för hjärtat är bra för hjärnan