Willet- chef för avdelningen för Nutrition, Harvard School of Public Health

Han är bland annat ledare för  en av de stora studierna med amerikanska sjuksköterskor, amerikanska läkare  som pågått i många år och som gett oss mycket kunskaper om hälsa.

D-vitamin:Talar om vitamin D som en av de största upptäckterna som skett inom kostområdet. Han säger att man numera funnit att D-vitaminreceptorer finns i många av kroppens vävnader och man tro inte längre att D-vitamin bara är relaterat till benhälsa till ex cancer, neurodegenerativa sjukdomar som MS. Bevisen är nu mycket starka för att de flesta amerikaner har D-vitaminbrist vilket bl a är kopplat till tjocktarms cancer. Troligen är det också så att många har D-vitaminbrist och han rekommenderar ett intag av cirka 1000 IE per dag till alla. För vissa grupper behövs mer säger han.

Han talar också om calcium och säger att det har funnits en rekommendation att man inta tre olika mjökprodukter per dag, men det är ett förslag som han inte gillar, det skulle dubblera intag av mjölkprodukter. Det är radikalt säger han, de flesta vuxna runt om i världen konsumerat inte alls så mycket och många inget. Dessutom finns ökad risk för äggstockscancer och prostatacancer ( det senare beror på calcium).

Han talar också om hur korna får äta. Är det betande kor eller är det kor som äter processad föda och spannmål. Mjölk idag är inte vad mjölk var för 60 år sedan.

Amerikanska dieten idag. Det varierar mycket. Man går i två riktningar, en riktning är människor som är angelägna om sin hälsa och gör hälsosamma val, sådana som slutat röka, motionerar, köper helmat och inte processade och sedan finns det en grupp som köper fast food och sockrade drycker.

En annat område är kvaliten på kolhydrater nu då transfetter är välkänt. Detta är ett stort problem. Man köper kolhydratprodukter som strippats på sina fibrer. Det gäller att köpa fullkornsbröd och fullkorns ris, fullkornspasta mm. ( Jag kollade förresten vad parboiled vildris är ur den synpunkten. Det innebär att en del av silverhinnans näringsämnen, proteiner och vitaminer ångas in i kärnan och blir kvar i riskornet även efter att riset skalats och polerats. ).

Det andra problemet är socker i drycker. Det har inga positva effekter och ökar risker för övervikt och diabetes mm. Man har nyligen börjat byta från fruktos till vanligt socker men det är lika illa säger han.

Relationen mellan hjärnhälsa och diet? Det är svårt att studera och man måste titta på lång sikt. En stor undersökning av manliga läkare (Physician Health Story) och kognition tittade på om man åt betakaroten ( A vitaminföregångare) tabletter eller placebo. Efter 12 år fann man ingen effekt men eter 18 år visade det sig att de som åt betakarotentabletter hade bättre kognitiv förmåga. Det finns också risker med att äta betakarotentabletter säger han. Om man röker är risken för lungcancer påverkad negativt. Det behövs riktigt långa undersökningstider för att se effekt av diet och hjärnhälsa säger han. De flesta studier som görs är alldeles för korta. Det finns mer bevis på gång säger han, som visar att exempelvis grönsaker gör nytta för hjärnhälsan. Dessutom de fetter som är bra för hjärtat har också visat sig bra för hjärnhälsan. ( Det finns en svensk professor Miia Kivipelto vid KI somsäger: Vad som är bra för hjärtat är bra för hjärnan.) Det tycks finnas mycket som är gemensamt för kost som förebygger diabetes, hjärtsjd och hjärnohälsa.

Han talar om lågfettsdiet. Fett i dieten var den största orsaken till många sjukdomar, men det har inte visat sig stämma. Typen av fett har emellertid betydelse säger han. Speciellt transfetter men också mättade fetter har negativa effekter säger han.

De flesta lågfettsprodukter var fett ersatt med socker. Den matpyramid som rekommenderades 92 visade att man skulle reducera så mycket fett som möjligt. Den var missledande ( ett skämt).. I 2005 års pyramid rekommendera hälsosamma kolhydrater och låga intag av sockrade produkter men också all vit mat som potatis, pasta gjord på vitt mjöl. Beträffande fetter hälsosamma former av fetter som fisk, fleromättade fett, ett dagligt intag av mjölkprodukt men lite rött kött och smör på grund av innehållet av mättade fetter och transfetter( rött kött).