Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan
Milton går igenom hur människan fysiologiskt-anatomiskt ser ut och jämför med köttätande djur som lejon eller vargar med djur som äter växter som kossor eller zebror och tittar på vad människan mest liknar.Välkommen - jag är pensionerad läkare, Jag har sjukdomen MS samt under senare år också haft prostatacancer. Bloggen handlar om kost, fysisk aktivitet mm Jag ger inga personliga hälsoråd.
Stress och stresshantering
Hej och välkommen
Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.
Translate
torsdag, november 29, 2012
onsdag, november 28, 2012
Metastudier om tranbärsjuice som förebyggande mot urinvägsinfektion
Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan
Metastudier eller metaanalyser anses
vara de allra mest trovärda studierna. Jag har ibland hyst lite
tvivel på detta. Metastudier är då man försöker sammanväga
resultaten från olika studier till exempel ett antal dubbelblinda
placebokontrollerade studer och försöker att utröna vad de
sammantaget ger för resultat. Man bestämmer sig för vad man vill
studera och beger sig ut på jakt efter olika studier. Detta går
till så att man använder de medicinska sökmotorerna för att hitta
studier om ämnet. Man bestämmer sig för vilka sökord man skall
använda och så kan jakten börja.
Vidare lägger man upp ett
studieprotokoll där man beskriver hur man letar efter artiklar i
ämnen, man bestämmer vilka krav som skall ställas på studien för
att de skall vara med. Och det är egentligen där jag kommer med
mina frågor. Detta innebär att de som genomför studien skall ha en
bred överblickande kompetens men samtidigt innebär det ofta då att
man kanske sållar bort studier som i sig är briljanta men som
kanske inte uppfyller de kriterier man sammanställt. Överhuvudtaget
kan resultaten av sådana studier bli varierande. Sålunda visade sig
ett par metastudier om tranbär och urinvägsinfektioner som nyligen
utförts ha ganska olika resultat.
Den ena studien
visade ganska stora fördelar med att inta tranbärsjuice. De som
använde tranbärsjuice hade 38 procent mindre risk att få
urinvägsinfektioner (UVI) och bland kvinnor som fick upprepade i
UVI minskade risken med 47 procent.
Den andra
meta-analysen visade inte några fördelar med tranbärsjuice.
Visst kan resultaten vara förbryllande.
Den senare studien har fler deltagare. Slutsatserna är dock lite
förvirrande där. Där står att kranbärsjuice inte visar sig ha
någon signifiktant fördel jämfört med antibiotika som
förebyggande- vilket ju faktiskt visar att det faktiskt har effekt.
För min del har erfarenheten visat att
tranbärsjuice har effekt: En period då jag trodde jag drack
tranbärsjuice men inte gjorde det ( en språkförbistring) fick jag
UVI efter många år.
tisdag, november 27, 2012
Mindfulness-medveten närvaro vid utmattningssyndrom
Här ett programutdrag som berättar om vad mindfulness är.
Hur det används som behandling.
Vidare visas på hjärnförändringar som kan ske vid mindfulness och meditation
Hur det används som behandling.
Vidare visas på hjärnförändringar som kan ske vid mindfulness och meditation
Rör dig - och bli smartare
Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan
Dr Martin Juneau som leder förebyggande verksamhet på Montreal Heart Institute fick förfrågan om han ville hjälpa ett team om sex medelåldersmänniskor, överviktiga BMI 29 och bukomfång 103 i genomsnitt som ville delta i aktivitet kallad The Grand Defi , en aktivitet- en organisation vars syfte är att lära unga människor, barn att fysisk aktivitet och att äta bra är välgörande. Det teamet skulle göra var att delta i att cykla runt Montreal 1000 km med syftet att förbättra barns hälsa. Under cykelturen besöker man olika skolor för att propagera för att fysisk aktivitet är viktigt.
Martin Juneau gick med på att hjälpa teamet om de ville deltaga i en studie, vilket de gjorde.
Under fyra månader fick de träna minst 140 minuter i veckan. Det var intensiv motionscykelträning, träning med cykel utomhus samt styrketräning. Två sessioner i veckan. Den intensiva motionscykelträningen innebar att man tränade max i 45 sekunder vilket följdes av 45 sekunders vila osv i 20 minuter.
Man klarade att cykla 1000 km. Man gick ned fyra kilo i vikt i genomsnitt och bukomfånget minskade med 9 cm. Deras syreupptagningsförmåga ökade markant. Allt detta förvånade inte Juneau, men man tittade också på blodflödet i hjärnan vilket också ökade markant och också den kognitiva förmågan. Juneau planerar en ny större studie.
När allt kommer om kring är minskad kognitiv förmåga till en stor del en fråga om kärlens hälsa säger Juneau. Hjärnan är full med blodkärl och om du gör dem friskare med träning minskar du risken för att drabbas av kognitiva svårigheter med minne, organisationsförmåga och liknande. Det är mycket lika förhållandena för hjärtat.
“
söndag, november 25, 2012
Undran om socker och restless legs
jag fick en undran i en kommentar om socker och restless legs. Jag visste inte så mycket om det. Om man googlar på frågan tycks det finnas flera med likadana undringar.
Man kan också titta på förra inlägget om intervju med Neal Barnard.
I den videon talar han om samband mellan neuropatisk smärta och socker.
Han rekommendear att man bör använda ris med fibrer i stället för ris, fullkornsprodukter i stället för vitt bröd och fiberrika kolhydrater. Skriver det här eftersom jag inte hittade var kommentaren fanns,
Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan
Man kan också titta på förra inlägget om intervju med Neal Barnard.
I den videon talar han om samband mellan neuropatisk smärta och socker.
Han rekommendear att man bör använda ris med fibrer i stället för ris, fullkornsprodukter i stället för vitt bröd och fiberrika kolhydrater. Skriver det här eftersom jag inte hittade var kommentaren fanns,
Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan
kost och osteoporos, kost och smärta ur en vegankostförespråkares synvinkel
Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan
Lyssnar på en intervju med Neal
Barnard.
Mjölk förebygger osteoporos? Nej, enligt Barnard.
Osteoporos och salt
Där tas bl a upp osteoporos och
mjölkdrickande. Han säger att det är en myt att mjölk förebygger osteoporos.. Endast en tredjedel av
det kalcium som finns i mjölk tas upp. Man tar upp betydligt bättre av kalcium som finns i växtvärlden säger han också Det finns
andra bovar som gör att kalcium tas från skelettet och utsöndras i
urinen. En viktig sådan bov är salt- natriumsalt. Jag tänkte att
jag skulle kolla upp detta och det visar sig stämma. Ett ökat
intag av natriumsalt ( dvs vanligt koksalt) ökar mängden kalcium
som utsöndras och detta kalcium tas från skelettet och bidrar
alltså till osteoporos. Urkalkningen är alltså viktig för
osteoporos. Upptaget av kalcium är inte framförallt beroende av hur
mycket man äter utan hur mycket man tar upp. Kalcium finns i många
födoämnen och det som gör att det tas upp från tarmen är
D-vitaminet. Förlorar man mycket kalcium strävar man efter att
hålla en jämvikt av det i kroppens celler – det är viktigt för
många funktioner i kroppen. Man har funnit i många undersökningar
att intag av koksalt ökar kalciumförluster via urin och späder på
urkalkningen av skelettet. Här finns ett samlingdokument
om saltintag och samband med osteoporos. I dokumentet finns referens
till flera studier. Vad Neal Barnard säger om salt och osteoporos är
slutledningar från etablerade vetenskapliga studier.
Osteoporos och kött.
Hur är det då med det andra han säger
om osteoporos? Han säger att osteoporos tycks ha samband med att
man äter animaliskt protein och föda. Där tycks det inte vara så
enligt en
översiktsstudie från nyligen. Däremot finns en studie
som jämför kvinnor med vegandiet (dvs inga djurprodukter som mjölk
och liknande) med kvinnor som åt vanlig kost. Och det var ingen
skillnad. Trots att kvinnorna som var veganer åt låga halter på
ca 370 mg per dag så hade de inte någon sämre skelettäthet än
icke veganer.
Smärta och kost
Barnard talar också om samband mellan
smärtor och kost.
Han berättar om samband mellan
menssmärtor och icke vegetarisk föda. Man håller på med en
studie om detta .
Vidare verkar socker öka på
nervsmärta. Vid nervsmärta bör man minska på socker och
kolhydrater med höga GI värden vitt ris, vitt bröd och i stället
använda fullkornsvarianter, dvs kolhydrater som innehåller fibrer.
fredag, november 23, 2012
Vitamin D3 förebygger diabetes typ 1 enligt studie
Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan
Enligt forskarna tycks halten 50 ng/ml minska risken att utveckla TID med 50 procent.
Man föreslog också att 4000 IE per dag tycks vara den mest verksamma dosen.
Man fann dos response samband. Ju högre halt av 25(OH)D desto färre fall, dvs liknande vad man funnit vid påverkan på MS.
Det är också viktigt att man använder det naturliga D3 vitaminet. I USA används ofta D2 vilket jag tyckte mig se någonstans att man också rekommenderade.
Källa
Många bäckar små blir en liten å
Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan
Lymfocyten Th 17 skyddar mot
infektioner men stimulerar inflammation och autoimmunitet skriver
forskare
som studerat hur dels receptorn CD 27 som finns på denna lymfocyt
och CD70 som är den ligand som fäster på CD 27. Brist på CD 27
och CD 70 gör att sjukdomen EAE hos möss ( mus MS) blev
allvarligare och utvecklades. Stimulering däremot minskade
sjukdomen.
Receptor
CD27 påverkar signaler i immunsystemet som leder till aktivering av
NF-kB. NF-kappaB spelar en central roll vid inflammationer. Den är
en så kallad transkriptionfaktor som bestämmer vilka proteiner som
skall utryckas från DNA. NF-kappaB gör så att det bildas
proteiner ( äggviteämnen) som medverkar till inflammation. Man
brukar beskriva NF-kappaB som en strömbrytare som man sätter på
eller stänger av. Genom att blockera hämma NF-kappaB kan man minska
inflammation. Ämnen som blockerar Nfkappa B är vissa kryddor exvis
gurkmeja, ingefära och bland mediciner har man bland annat
acetylsalicylsyra och därmed besläktade ämnen.
Jag tar
kryddar allt med gurkmeja. Det har ingen stor inverkan utan borde
troligen vara mer, men jag resonerar så att alla bäckar små gör
en liten å. Lite gurkmeja, lite promenader, lite omega -3 lite
avspänning och mycket lite till gör en liten å
torsdag, november 22, 2012
Yoga och besvär med urinträngningar och resturin ( residualurin)
Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan
Läser på Multiple Sclerosis Research blog om en forskningsrapport om problem med urinblåsan vid MS och behandling med yoga. Det var en liten studie men resultaten var goda. Resultaten var delvis vad patienterna uppskattade men det var också ett mer objektivt mått= resurin.
Resurin är när man tömt urinblåsan och det inte kommer något mer. Man mäter då hur mycket urin det finns kvar i blåsan. Man fann en minskning av resurinen med 60 %. Antalet gånger man hade trängningar påverkades med 25 procent. Även inkontinens påverkades och också oron för dessa besvär.
De övningar man gjorde var bland annat Nadishuddi pranayama ( växlande andning genom näsborrar), moola bandha ( en sorts "knipövning" ), kapalbhati (snabb andning genom näsborrar) och djup avslappningtekning under 2 timmar dagligen i 21 dagar.
Bloggaren på MS Research blog tycker resultatet är bra men undrar "skulle verkligen nån lägga ned så mycket tid på det här". Jag kan bara svara för mig själv med ett rungande ja. Detta är nog mitt mest handikappande symtom. Jag gör en del yoga dagligen men nu skall jag försöka ändra inriktningen en period.
Var kan man lära sig yoga? Jag gick yogakurser på Svalöfs folkhögskola - en yoga för de som inte kan stå på huvudet och var lämplig för de som hade olika besvär eller var till åren komna. Den äldsta som deltog vill jag minnas var 84.
Det här stället Institutet för medicinsk yoga i Stockholm verkar seriöst. Om inte annat kan man läsa deras fria tidning på nätet.
Vidare kan man lyssna på Kropp och själ. De första 15 minuterna handlar om yoga för hjärtat.
onsdag, november 21, 2012
Nutrienter för hjärnan
Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan
Undrar du över pasta: rikt på tryptofan- prekursor till signalsubstansen serotonin
På natten är tryptofan sömnen vän skriver man.
nötter innehåller fosfor och omega-3. 4-5 nötter utgör dagsbehovet av omega-3 skriver man
Kring och D-vitamin... .... och skall man ta kalcium?
Svar på kalciumfrågan är nej- se mer
längre ner
vad som är bra för hjärtat är bra också för hjärnan-
Hur mycket skall man ta? På ett inlägg av kostdoktorn skriver en patient att han tar 20000-30 000 IE per dag. citat " började för några år sedan med D-vit tillskott där jag succesivt har ökat dosen och har kännt en minskning av mental och fysisk trötthet. När jag frågar min läkare om ytterligare 25OHD-test så godkänner han inte ytterligare test, varför vet jag inte.
Första gången hade jag 102nmol/L, andra gången 200nmol/L vilket ju är ganska bra, men jag kände mig ändå trött oftast och har därför ökat dosen till ca 20 000 IE - 30 000 IE per dag och känner mig mindre trött på den dosen. Men det är ju mycket och vill ju gärna veta vad värdet är nu"
Kostdoktorn råder honom:
Så höga doser bör du vara försiktig med. Över 10 000 enheter per dag finns risk för överdosering och när du är på väg över 200nmol/L börjar du snart närma dig sådan.
Med tanke på detta behöver du absolut testa igen eller sänka dina doser.
Min kommentar. Man vet att den egna produktionen av D-vitamin är cirka 10 000 IE per dag. Med tanke på att det även i soliga länder finns dagar med skugga, moln och regn borde detta innebära att det rinns en reserv inbakat i denna tillverkning i kroppen av D-vitamin. Ur evolutionssynpunkt torde detta sätta en rimlig gräns. Total-body sun exposure easily provides the equivalent of 250 microg (10000 IU) vitamin D/d, suggesting that this is a physiologic limit. Det finns många orsaker till utmattningssymtom. Det är starkt stressrelaterat och botas inte enbart av tabletter.
George Jelinek skriver i sin bok OMC om D-vitaminintag: att om man är frisk och man har man funnit att man förbrukar cirka 3000-5000 IE per dag. Vidare kan man via solen inte få förgiftningar bara genom tillskott. Jelinek skriver att det publicerats bara Vitamin D supplementation på 40 000 IE där man funnit toxicitet. På studier av människor med MS har man under 28 veckor gett stigande doser av D vitamin från 4000 till 40000 IE. Man fann hos dessa personer mycket höga halter i blodet på mellan 400-800 nmol/l. Den konklusion forskarna drog av studien var att 10 000 IE var säkert. Man skall dock observera att den varade under 28 veckor. Att studera toxicitet är inte detsamma som att finna säkra doser. Det bör finnas en säkerhetmarginal Som man ser på ovanstående kurva börjar stigningen redan innan 10 000 IE. Man skall också ta i beräkningen att vi kan ha mycket olika omsättning av D vitamin. Varning alltså: mer är inte alltid bättre. Se helst till att blodprover tas på din halt av D-vitamin. kanske blir det lättare nu att få det taget när det här blivit mer känt. Gå inte upp i doser över det som rekommenderas säkert.
Skall man ta kalcium då man tar D vitamin skriver också Jelinek om. Han visar på flera studier där kalcium substitution ökar risker för akuta hjärtsjukdomar. Dessutom i en studie om osteoporos fanns det snarast övervikt av frakturer hos de som tog kalcium. Risker med D-vitamin förgiftning är framför allt att man får höga kalciumvärden- D vitamin ökar upptaget och det finns ingen anledning att ta kalcium på grund av att man tar D-vitamin snarare ökar riskerna för förgiftning.
För osteoporospatienter är en diet med frukt och grönsaker bättre än kalciumtillskott skriver Jelinek. Observera att här rör vi oss på Jelinek verkliga specialistområde- akutmedicin inkluderande hjärtsjukdomar.
längre ner
vad som är bra för hjärtat är bra också för hjärnan-
Lo que es bueno para el corazón es bueno para el cerebro
Hur mycket skall man ta? På ett inlägg av kostdoktorn skriver en patient att han tar 20000-30 000 IE per dag. citat " började för några år sedan med D-vit tillskott där jag succesivt har ökat dosen och har kännt en minskning av mental och fysisk trötthet. När jag frågar min läkare om ytterligare 25OHD-test så godkänner han inte ytterligare test, varför vet jag inte.
Första gången hade jag 102nmol/L, andra gången 200nmol/L vilket ju är ganska bra, men jag kände mig ändå trött oftast och har därför ökat dosen till ca 20 000 IE - 30 000 IE per dag och känner mig mindre trött på den dosen. Men det är ju mycket och vill ju gärna veta vad värdet är nu"
Kostdoktorn råder honom:
Så höga doser bör du vara försiktig med. Över 10 000 enheter per dag finns risk för överdosering och när du är på väg över 200nmol/L börjar du snart närma dig sådan.
Med tanke på detta behöver du absolut testa igen eller sänka dina doser.
Min kommentar. Man vet att den egna produktionen av D-vitamin är cirka 10 000 IE per dag. Med tanke på att det även i soliga länder finns dagar med skugga, moln och regn borde detta innebära att det rinns en reserv inbakat i denna tillverkning i kroppen av D-vitamin. Ur evolutionssynpunkt torde detta sätta en rimlig gräns. Total-body sun exposure easily provides the equivalent of 250 microg (10000 IU) vitamin D/d, suggesting that this is a physiologic limit. Det finns många orsaker till utmattningssymtom. Det är starkt stressrelaterat och botas inte enbart av tabletter.
Fr |
George Jelinek skriver i sin bok OMC om D-vitaminintag: att om man är frisk och man har man funnit att man förbrukar cirka 3000-5000 IE per dag. Vidare kan man via solen inte få förgiftningar bara genom tillskott. Jelinek skriver att det publicerats bara Vitamin D supplementation på 40 000 IE där man funnit toxicitet. På studier av människor med MS har man under 28 veckor gett stigande doser av D vitamin från 4000 till 40000 IE. Man fann hos dessa personer mycket höga halter i blodet på mellan 400-800 nmol/l. Den konklusion forskarna drog av studien var att 10 000 IE var säkert. Man skall dock observera att den varade under 28 veckor. Att studera toxicitet är inte detsamma som att finna säkra doser. Det bör finnas en säkerhetmarginal Som man ser på ovanstående kurva börjar stigningen redan innan 10 000 IE. Man skall också ta i beräkningen att vi kan ha mycket olika omsättning av D vitamin. Varning alltså: mer är inte alltid bättre. Se helst till att blodprover tas på din halt av D-vitamin. kanske blir det lättare nu att få det taget när det här blivit mer känt. Gå inte upp i doser över det som rekommenderas säkert.
Skall man ta kalcium då man tar D vitamin skriver också Jelinek om. Han visar på flera studier där kalcium substitution ökar risker för akuta hjärtsjukdomar. Dessutom i en studie om osteoporos fanns det snarast övervikt av frakturer hos de som tog kalcium. Risker med D-vitamin förgiftning är framför allt att man får höga kalciumvärden- D vitamin ökar upptaget och det finns ingen anledning att ta kalcium på grund av att man tar D-vitamin snarare ökar riskerna för förgiftning.
För osteoporospatienter är en diet med frukt och grönsaker bättre än kalciumtillskott skriver Jelinek. Observera att här rör vi oss på Jelinek verkliga specialistområde- akutmedicin inkluderande hjärtsjukdomar.
tisdag, november 20, 2012
D-vitamin är viktigt för immunförsvaret
vad som är bra för hjärtat är bra också för hjärnan-
Forskning om D vitamin och immunförsvaret vid Karolinska Institutet
En grupp fick D-vitamin och en grupp fick placebo.
Gruppen med D-vitamin hade färre infektioner,
behövde mindre antibiotika.
D vitaminet verkar på två fronter säger Peter Bergman. Dels stärker det immunförsvaret lokalt i slemhinnan ( mun, näsa,tarm) samt dämpar inflammationen.
D-vitamin går ej att tjäna stora pengar på eftersom där inte finns något patent där någon får ensamrätt. Det fodras att man på annat sätt finansierar studierna. Någon har beräknat att EU skulle tjäna ofantliga pengar på att åtgärda D-vitaminbris och det borde kunna krävas att EU går in och stöttar denna forskning.
Forskning om D vitamin och immunförsvaret vid Karolinska Institutet
En grupp fick D-vitamin och en grupp fick placebo.
Gruppen med D-vitamin hade färre infektioner,
behövde mindre antibiotika.
D vitaminet verkar på två fronter säger Peter Bergman. Dels stärker det immunförsvaret lokalt i slemhinnan ( mun, näsa,tarm) samt dämpar inflammationen.
D-vitamin går ej att tjäna stora pengar på eftersom där inte finns något patent där någon får ensamrätt. Det fodras att man på annat sätt finansierar studierna. Någon har beräknat att EU skulle tjäna ofantliga pengar på att åtgärda D-vitaminbris och det borde kunna krävas att EU går in och stöttar denna forskning.
Nya rekommendationer om D-vitamin krävs av Umeåforskare i SVD idag.
vad som är bra för hjärtat är bra också för hjärnan-
Jag skrev till vår hälsovårdsminister om detta för något år sedan men fick inget svar- inte ens en konfirmation att man fått in mailet. Så intresset kanske inte är så stort.
Sen kommer frågan kan det ske ensådan studie. Vilka vill ta placebo av D-vitamin i många år när nu en hel del tyder på att att det skyddar mot flera allvarliga sjukdomar.
Tack Salzer och
Sundström för att ni tagit upp detta!
Lo que es bueno para el corazón es bueno para el cerebro
Lägg märke till att här bildas inget D-vitamin. Skuggorna av buskarna är längre än vad buskarna är. |
Många medier kommenterar detta idag bl a GP, Aftonbladet.
Välgjorda
studier tyder på att D-vitaminbrist ökar riskerna för MS,
barndiabetes och cancer i tjock- och tunntarm.
Jonatan Salzer och Peter Sundström har
skrivit en artikel i Svenska Dagbladet
Brist på D-vitamin kan öka risk att få MS. Man hänvisar där
till dels den studie man publicerade studien i Neurology
och dels den andra forskning som
tidigare visat samma sak. De skriver också att det finns välgjorda
studier som tyder på att D-vitaminbrisk skyddar mot diabetes typ I
och cancer i tjock- och ändtarm. Nyligen publicerades också en stor studie där man fann att de som föddes i november hade minst risk att få MS medan födsel i april-maj ökade risken. Detta tyder på att D-vitaminbrist i slutet av graviditeten ökar risken att barnen skall få MS.Och barnen har D-vitamin brist. Kanske så många som 8 av 10 av barn i Norrbotten om denna studie stämmer.
Nuvarande
rekommendationer förebygger engelska sjukan men inte andra
allvarliga sjukdomar
I artikeln säger man detta:De
rekommendationer som ges idag räcker till för att förebygga
engelska sjukan ( rakit) – kanske inte ens det säger jag eftersom
det tydligen
förekommer engelska sjukan nu igen hos barn som inte har någon
speciell defekt i sin 'D-vitamin omsättning. Däremot räcker inte
tillskottet och rekommendationerna skriver man för att förebygga de
allvarliga sjukdomarna MS, T1D och tarmcancer. Man skriver att i
stället för nivån 50nmol/ l bör man ha minst 75 nmol/l för att
ha en skyddande effekt och dessa nivåer bör upprätthållas under
hela livet.
Rekommenderade
doser
De doser som då behövs att 15
droppar D-vitamin per dag vilket är fem gånger så mycket som barn
rekommenderas idag. ( Till barn under två år rekommenderas idag 10
mikrogram per dag vilket motsvarar 400 IE D3 vitamin. Barn
över två år och vuxna rekommenderas 7.5 mikrogram eller 300 IE D3
vitamin). Idag rekommenderas tillskott fram till två års ålder, i
övrigt skall D-vitamintillskottet ske via kosten ( samtidigt som man
vet att största källan är solen). I Finland rekommenderas nu
tillskott till alla under 18 år.
Vad jag förstår rekommenderar
Umeåforskarna 15 droppar dvs 30 mikrogram D3 vitamin
eller 1200 IE för alla över 1 år. ( Själv tar jag 5000 IE då
inte solen skiner men den dosen är pga att jag har MS).
Solen
och D3 vitamin. D-vitaminbrist tycks bli allt vanligare. Vi bör nog ta tillskott.
Forskarna skriver också om Solen och
D-vitamin. De konstaterar att studien visar att nivåerna D3
vitamin i blodet sjunkit successivt under den tid studien pågått
från 1975 och framåt. Man är mycket mindre ute i friska luften och
man skyddar sig mot solen ( vilket är klokt delvis men en viss
exposition bör ändå göras och där är rekommendationerna lite
okloka om man skall tänka på D-vitamin. Där skriver ofra
experterna att man skall begränsa sin exposition till de tider på
dagen då solen inte står högt på himlen dvs inte mellan 10-15
vilket också innebär att då bildas inget D-vitamin). Kanske skulle
behövas en liten nätskola hur man är i kontakt med solen på ett
sådant sätt att man minskar risken för hudcancer men samtidigt får
D-vitamin? Det kan också vara så att vi behöver solen av andra
skäl än D-vitamin. Det finns forskning
som tyder på detta.
Sverge ligger långt norrut skriver
man och under stora delar av året bildas inget D-vitamin alls. Från
Stockholm och norrut är solen helt verkningsläs mellan oktober till
mars. ( Prova och se om skuggan är längre än du själv-då bildas
inget D-vitamin. Där jag bor i Sverige var skuggan längre än jag
själv i slutet av september mitt på dagen). För övrigt såg man
knappt solen i år men en viss mängd UVB lär tränga genom molnen.
Salzer och Sundström skriver att en kvart i solen med bara armar och
bart ansikte knappast är tillräckligt för basbehovet av D-vitamin
under större delen av året vilket jag också tror. Det är nog så
att så stor del av kroppen som möjligt skall exponeras. Dessutom
ju äldre man blir desto längre tid tar det. Övervikt och fetma gör
också att tiden förlängs. Är man mer pigmenterad tar det också
längre tid. Kontentan av detta är nog att man bör ta tillskott
oavsett om man har MS eller inte. (Dagens tillskotts- och
berikningsnivåer räcker inte skriver forskarna).
¨
En
stor studie behövs.
Dock skriver Salzer och Sundström
att det behövs mer vetenskapliga studier för att bevisa detta. För
att studera om D-vitamintillskott kan minska risken för tidigare
nämnda sjukdomar behövs deltagare med över 100 000 deltagare där
hälften får D-vitamintillskott och hälften placebo. En studie som
ej kan utföras av en enskild forskargrupp. Det behövs stor
organisation och god ekonomi, för att genomföra en sådan studie
under många år.
Man skriver att om inte
staten förslagsvis i form av livsmedelsverket tar problemet på
allvar kommer 200 fall av MS inträffa varje år, 500 fall av
barndiabetes T1D och bortåt 700 fall av tarmcancer-Jag skrev till vår hälsovårdsminister om detta för något år sedan men fick inget svar- inte ens en konfirmation att man fått in mailet. Så intresset kanske inte är så stort.
Sen kommer frågan kan det ske ensådan studie. Vilka vill ta placebo av D-vitamin i många år när nu en hel del tyder på att att det skyddar mot flera allvarliga sjukdomar.
Risken att få MS och D-vitamin
vad som är bra för hjärtat är bra också för hjärnan-
Intressant studie från Umeå om graviditet, MS och D-vitamin
Lo que es bueno para el corazón es bueno para el cerebro
Intressant studie från Umeå om graviditet, MS och D-vitamin
Man har följt upp 291 500 blodprover
från 164 000 individer / blivande mödrar) i norra Sverge. Proverna
tagna från 1975 och framåt.
Man fann 192 personer som utvecklat MS
och dessutom fann man 37 barn till
kvinnorna som utvecklat MS.
Man fann att låga halter av D-vitamin
ökade risken för mödrarna att insjukna i MS. De med höga halter
av D-vitamin hade 61% lägre risk att utveckla MS än de som hade
låga halter.
Man fann inget samband mellan låga
halter av D-vitamin och risk att utveckla MS hos barnen. Proven var
tagna i ett tidigt skede av graviditeten och stämmer då väl medatt november är den födelsemånad då risken är minst för attutveckla MS och då har befruktningen varit omkring februari och
halten D-vitaminer är som lägst i februari och månaderna framöver.
Ytterligare ett viktigt fynd- man fann
att D-vitaminhalten tenderade att sjunka från 1975 och framöver
vilket skulle kunna vara en plausibel förklaring till varför
antalet insjuknanden i MS ökar.
Jonatan Satzer är förstanamn
för studien som publicerades i Neurology. Han disputerar den 1 mars
2013 med en avhandling som heter
Environmental risk factors for multiple sclerosis. -
Riskfaktorer i miljön avseende multipel skleros. Vidare publicerade
han material på ECTRIMS konferensen om
rökning och MS.
Kanske extra intressant med Umeå och
D-vitamin. Jag bodde där en period som ung. Eventuellt hade jag mitt
första skov där. Mörkret var betungande och jag flyttade till Gbg-
kanske hade det något med D-vitamin att göra eller melatonin?
måndag, november 19, 2012
G kopplade receptorer
Lo que es bueno para el corazón es bueno para el cerebro
Idag kunde man lyssna på en intervju med Lebkowitz, Nobelpristagare i kemi som belönats för sitt arbete med receptorer.
Receptor: en molekyl på eller i en
cell med vilket
läkemedel, hormon, signalsubstans först samverkar med. Dessa finns
bl a G-proteinkopplade
receptorer ( Seven transmembran receptor), för vilket man erhöll
Nobelpriset i kemi 2012. Detta protein korsar cellmembranet sju
gånger vilket ger det dess namn. Där finns 200 receptorer som man
känner till funktionen hos och cirka 600 vars funktion man inte
känner. 100 tillhör smak och lukt. Cirka 60 procent av alla
mediciner som skrivs ut har ngn form av receptorfunktion.
Ligand: en förening som
samarbetar speciellt med en receptor
Agonist: en ligand som
stimulerar receptorn
Videon visar en
agonist, ett hormon som fäster på receptorn och stimulerar den till förändring
som sedan möjliggör att receptorn kan skicka vidare signaler.
Adrenalin och morfin är exempel på agonister- enligt samma tanke
bör naloxone som alltså är det ämne som används i LDN i mycket
liten dos vara en blockerare eller antagonist. Antagonisten gör att
det receptorn inte kan skicka vidare signaler i cellen. Andra exempel
på antagonister är betablockerare, angiotensinhämmare och
antihistaminer.
Mitt alltid aktuella D-vitamin är också en aktör, D-vitamin receptorer finns i många av kroppens celler.
Mitt alltid aktuella D-vitamin är också en aktör, D-vitamin receptorer finns i många av kroppens celler.
söndag, november 18, 2012
Bli en mer aktiv patient: få mer ut av läkarbesöket
vad som är bra för hjärtat är bra också för hjärnan-
Lo que es bueno para el corazón es bueno para el cerebro
Inlägg från förra året. Som Du ser överensstämmer råden från CNN och den spanske läkaren:
Om man vill få mer ut av läkarbesöket
I Dagens Medicin kan man läsa om tio saker som man kan göra fel när man går till doktorn
Jag tillåter mig att kopiera det eftersom det är en översättning från CNN : 10 dumb things you do at your doctor's office.
Hvad man inte skriver i Dagens Medicin är att artikeln egentligen är
tio råd om vad man skall göra för att få maximalt ut av ett läkarbesök.
Följer man råden har man en behandlingsplan skriver man på CNN. Det
fann också råd om att skriva ett besöksdokument inför läkarbesöket i ett
nyhetsbrev jag fått från Patients like Me. Se nedan.
Här listan på saker som patienter gör fel:
- 1. pratar i mobiltelefon. Det handlar om Din hälsa. Andra samtal kan vänta.
2. Ljuger.Med
detta menar den läkare som intervjuas i CNN att man inte skall
undanhålla fakta, Man skall berätta om man är gay, man skall berätta om
man dricker för mycket, man skall berätta om man har oskyddad sex i
tillfälliga affärer etcetera.
3. Struntar i att lägga ned tid och engagemang på att beskriva var de har ont.Man
skall lägga ned tid på att beskriva ett symtom exakt läge, hur
intensivt det är, om något utlöst det och hur länge det varat. För en
dagbok veckan före över smärtor och andra symtom. Använd också tid till
vilka frågor du vill fråga din läkare, och vad du vill ha ut av
besöket.
4. Låter bli att beskriva samtliga symptom direkt. Om
du har ont i örat, du får ont i fötterna då du går och du har skräp i
ett öga, berätta det med engång, så vet läkaren vad han måste göra
under besöket.
5. Redogör inte för vilka förväntningar de har.
Man skall säga vad man förväntar av besöket. Att man skall få
antibiokum för örat exempelvis. Om man inte säger vad man förväntat
sig blir man besviken om man inte får det. Om man säger det och inte
får det får man förhoppningsvis en förklaring.
6. Har ingen koll på vilka mediciner de tar. Gör
en lista på medicinerna du tar. Om man tar tillskott eller
naturmediciner ta med det. De är inte standardiserade skriver man så
det är bättre att läkaren får se innehållsförteckningen,
7. Går hem från besöket med outtalade frågor.Har man gått och oroat sig för något men inte frågar får man inget svar.
8. Lämnar sina journaler och röntgenplåtar hemma.Kanske inte så aktuellt i Sverige.( Men kanske något som kommer, kanske har vi våra journaler på ett ”kort” om några år.)
9. Blir för rädd för att säga emot sin läkare. Om
man inte vill ha en medicin exempelvis är det bättre att säga så än
att låta tabletterna stå eller slänga ned dem i toan. Det är viktigt
att man säger vad man tycker, läkaren är ingen tankeläsare.
10. Tycker inte att behandlingsplanen är bra.
Om man följt råden bör man ha en behandlingsplan som man kan tänka sig
följa. Om man ändå inte gör det, säg det till doktorn, eftersom denne
annars tror att behandlingen inte haft effekt eller haft effekt
beroende på utgången.
I ett nyhetsbrev från Patient's like Me ( länk i marginalen) kan man i stället läsa hur man fixar till ett bra besök hos läkaren.
Patienter som är anslutna till Patients like me ( länk i marginalen) gör i genomsnitt fyra läkarbesök om året, och vad man tar med sig från läkarbesöket kan vara skiftande. Man vet sällan hur länge man får vara där, beror på hur lång tid andra patientbesök och andra uppgifter tagit, inte så mycket på att man sitter och diskuterar sin egen lilla värld med övrig personal. Man kanske inte hann med alla sina frågor, fick diskutera sina symtom, problem.
Men skriver man man kan speeda upp det hela lite för att utnyttja tiden bättre, genom att skriva ett besökdokument, Visit sheet.
På Patients like Me kan man få gjort ett sådan dokument men det är förståss på engelska, men det går ju att försvenska det.
Där står alla ens tidigare och nuvarande behandlingar både mediciner och också om man tar några tillskott. Vidare finns behandlingar som sjukgymnastik, diet dvs vad man själv skrivit upp. Det finns också en uppföljning av vad som varit. Hur det fungerat. Varför man slutat med en viss behandling.
Sedan kan man skriva ut sitt besöksdokument eller man kan maila det till den läkare man har som kan kan ta del av det före.
Bli en aktivare patient: Få mera ut av dina läkarbesök
vad som är bra för hjärtat är bra också för hjärnan-
Lo que es bueno para el corazón es bueno para el cerebro
Så här tycker en spansk läkare att
man skall få mer ut av sitt läkarbesök. Jag och min sekreterare
miss Google har gemensamt skrivit och översatt. Så skriver Juan
Rivera:
Många är missnöjda efter ett
läkarbesök. Läkaren hade bråttom. Jag hade fler frågor i huvudet
än svar efteråt. Doktorn är arrogant. Doktorn löser allt med ett
piller.
Sanningen är att vi ofta inte
lyssnar tillräcklig noga på patienterna. Ibland har en läkare 40
besök per dag och dessutom kanske andra uppgifter under dagen (
stämmer-det är en strid ström utanför allmänläkarnas
mottagningsdörrar i varje fall i Puerto de la Cruz). Så var det
också då jag arbetade kortare perioder som allmänläkare i Sverige
för länge sedan- hur det är idag vet jag inte- jag har en känsla
av att mer och mer byråkrati och dokumentation fyller läkarnas dag-
inte bara känsla- jag vet. Många har 15 minuter till sina
patienter, fortsätter Juan Rivera.
När man vet detta är det viktigt att
du som patient försöker få det mesta ut av den tiden. Här är
Riveras tips:
1. Skriv ned dina mediciner
inklusive exakta doser av varje. Då slipper du och läkaren slösa
tid på att reda ut detta på mottagningen. Det kan ta fem till tio
minuter att bara räkna ut detta. Ofta blir listan dessutom felaktig.
Skriv ned exakt vad du har för mediciner. Behåll en kopia av det i
plånboken ifall du söker akut.
2. Vilka problem vill du diskutera
med doktorn. Gör klart för dig själv detta så att du organiserar
dina tankar. Är du vag då du beskriver dina problem, symtom får
läkaren svårare att förstå dina problem. Läkarens besked blir då
också vaga. Försök att få läkaren fokuserad på de problem du
vill vill lösa.
3. Skriv en lista över dina frågor.
Försök att identifiera 3-5 frågor som är viktiga för dig. Min
rekommendation är plocka ut ett eller två problem som du vill ha
bedömda och skriv frågor om dessa problem. Om du talar med doktorn
om din huvudvärk, dina smärtor i bröstet, din förstoppning, dina
sömnproblem, din önskan om recept på Viagra kan jag försäkra
dig om att några av dessa problem inte kommer att bli omhändertagna
på ett bra sätt. Vilka problem är viktigast just nu? Vilket symtom
oraor dig. Både du patienen och läkaren måste prioritera!
4. Gå inte från läkarbesöket
utan att du förstår vad som sagts om ditt tillstånd och vilken
behandling som föreslagits. Förstår du inte behandlingen, är
chansen att du inte kan följa den till punkt och pricka. Detta, i
sin tur, försämrar givetvis möjligheterna att bli bättre eller
frisk.
Även om man förstår den
föreslagna behandlingen kanske den verkar olämplig... något inte
känns förnuftig. Det värsta du kan göra då är att bara säga:
Okay, doktorn vet vad han/hon gör. Jag rekommenderar att du tar upp
detta med din läkare eller söker en annan för att få en andra
bedömning “ second opinion”. Ta inte en behandling,medicinsk
åtgärd eller operation om du inte känner att den riktig.
5. Innan du genomgår en medicinsk
behandling eller operation bör du förstå riskerna och fördelarna
med åtgärden, Diskutera det med familjen innan ( utom i akutfall).
Jag hoppas att dessa tips gör ditt
besök till läkaren och hans relation med det en mer positiv och
givande.
Är du en aktiv patient?
vad som är bra för hjärtat är bra också för hjärnan-
Lo que es bueno para el corazón es bueno para el cerebro
Vid sjukvårdsorganisation FAIRVIEW
har man genomfört en undersökning där 25047 patienter fick
besvara en enkät med frågor om hur mycket man kunde om sitt
hälsotillstånd, hur aktiv man var, om man lyckats genomföra
livsstilsförändringar och sedan hålla fast vid dem.
Resultatet
visade att ju fler svar som tydde på att man var en aktiv patient
desto mindre besvär med fetma, man rökte mindre, behövde färre
akuta läkarbesök. Sannolikheten att ha bättre värden på
exempelvis blodfetter eller HbA1c ( test på hur blodsockret legat
under en längre period) var högre.
De frågor man ställde var dessa:
Vad
kan och vad gör du själv för din hälsa? stämmer
helt
|
del
vis
|
litet
|
ej
|
|
---|---|---|---|---|
1.Till syvende och sist är jag den person som är
ansvarig för att ta vård om min hälsa
|
3
|
2
|
1
|
0
|
2. Att ta ta en aktiv del i min egen vård är den
viktigaste faktorn som bestämmer min hälsa och förmåga att
fungera.
|
3
|
2
|
1
|
0
|
3. Jag är förvissad om att jag kan göra saker som
kan förebygga eller minimera några symtom eller problem som
hänger i hop med mitt hälsotillstånd.
|
3
|
2
|
1
|
0
|
4. Jag vet vad var och en av mina utskrivna
mediciner har för verkan.
|
3
|
2
|
1
|
0
|
5. Jag är förvissad om att jag kan avgöra när
jag behöver söka vård och när jag kan ta hand mina
hälsoproblem själv.'
|
3
|
2
|
1
|
0
|
6. Jag är förvissad om att jag kan tala om för
min läkare de hälsoproblem jag har även då han eller hon (hen)
inte frågar.
|
3
|
2
|
1
|
0
|
7. Jag är förvissad om att jag genomföra de
medicinska behandlingar jag behöver göra hemma.
|
3
|
2
|
1
|
0
|
8. Jag förstår naturen av och orsakerna till mitt
hälsotillstånd.
|
3
|
2
|
1
|
0
|
9. Jag vet vilka olika medicinska behandlingar som
finns tillgängliga avseende mitt hälsotillstånd.
|
3
|
2
|
1
|
0
|
10. Jag har kunnat fortsätta med de
livsstilsförändringar för min hälsa som jag infört,
|
3
|
2
|
1
|
0
|
11. Jag vet hur jag kan förebygga ytterligare
problem med mitt hälsotillstånd.
|
3
|
2
|
1
|
0
|
12 Jag är övertygad att jag kan finna lösningar
när nya problem eller situationer uppstår avseende min hälsa.
|
3
|
2
|
1
|
0
|
13. Jag är övertygad om att jag kan fortsätt med
de livsstilförändringar jag genomfört avseende kost och fysisk
träning även i perioder då jag är stressad.
|
3
|
2
|
1
|
0
|
lördag, november 17, 2012
Jag funderar på att skaffa mig en balansboll- för att träna balans-förebygga fall
vad som är bra för hjärtat är bra också för hjärnan-
Kan rädsla
för att ramla öka risken för att man ramlar?
Lo que es bueno para el corazón es bueno para el cerebro
Falling in love again, är ett oftast
ett angenämt sätt att falla- men inte alltid. Marlene Dietrich som
var den som som gjorde visan känd blev förälskad en gång i veckan
ungefär och det var inte alltid så lyckligt. På Youtube finns ett
program om Marlene Dietrich, där bl a dottern berättar vilka
konsekvenser Marlene Dietrichs liv fick för henne (dottern).
Att fall när man har MS är definitivt
inget angenämt sätt att falla. På NMSS läser jag att 50 procent
av alla med MS har fallit någon gång under senaste 6-12 månaderna.
Jag sa en gång till en sjukgymnast på Vintersol att man borde träna
patienterna på att falla men hon höll inte med riktigt. Vad jag
menade var att man måste både förebygga fall och förbereda sig
på fall på olika sätt.
Ibland har jag ramlat och det har gått
så fort att jag inte riktigt har hunnit med. Fallen har varit
pladask – men ändå tar det en liten tid att nå marken. Det är
där jag menar att man kan förbereda sig, tänka igenom att man kan
ramla, så att man försöker att hamna så ofarligt som möjligt.
Kanske kan man hinna att lindra fallet genom att ta emot sig med
armarna. Huvudet är viktigt att skydda och man kan försöka
förhindra att detta får ta stöten. Vad jag menar är att om man
tänker igenom det här så kanske tankarna hinner komma innan
landat?
Man kan givetvis också träna på att
falla eller i varje fall på att land mjukt. Jag gjorde lite
judoträning i min ungdom och där fick man bl annat lära sig att
landa mjukt. Att på något sätt ta kontrollen över ramlandet.
Men givetvis är det viktigaste att
förebygga ramlandet. Ramlandet kan få en hel del konsekvenser. Hos
MS patienter är höftfrakturer vanligare än hos befolkningen i
gemen visar den här danska
undersökningen och vad som framför allt ökar risken är
handikapp. Handikappet ger dessutom osteoporos på grund av
inaktivitet. En bekant som satt i rullstol pga MS dog nyligen efter
en fraktur.
Han var yngre än jag.
Hur förebygger man fall och hur
förebygger man att skada sig? National MS Society har ofta
broschyrer om sådana frågor bland annat Fall
prevention in Multiple Sclerosis . Man genomför också kurser
Free
from Falls där man två timmar varje vecka under åtta veckor
i diskussioner går igenom de risker som finns och hur man kan
förebygga. Dessutom har man varje gång också en praktisk del med
övningar. Kurserna syftar till att
- Öka medvetenheten om risken att falla och faktorer som kan bidra till fall.
- Identifiera strategier att användas för att förebygga fall och utveckla en handlingsplan för att förebygga fall.
- Deltagarna skall börja med ett träningsprogram där man tränar balans, uthållighet och styrka vilket syftar till att minska fallrisken.
- Öka känslan av självförtroende inför att man kan klara att minimera risken att ramla och klara av fall om de händer.
- Se vilka samhälleliga resurser som finns som kan medverka
till att förebygga fall.
muskelsvaghet
spasticitet
dålig
balans
yrsel
nedsatt
känsel (inklusive känseln för var man har en kroppsdel)
darrningar
fatigue
värmeintolerans
synproblem
smärta
kognitiva
problem
problem
med urin och avföringsfunktioner
medicine
|
|
Beteende riskfaktorer |
Dålig
kondition och inaktivitet
Rädsla
för att fallrisken
För
stor uppskattning av vad man klarar av
|
Omgivningsfaktorer | Miljön i hemmet. Risker att snubbla etc Miljön utanför hemmet |
Man
kan vara rädd att ramla därför att man ramlat tidigare,
balansproblem, ens allmänna fysiska tillstånd har försämrats, man
känner sig besvärad av att andra tittar, man förväntar sig att
det skall vara besvärligt, familjen förväntar sig att det skall
vara besvärligt. NMMS skriver att allt detta kan öka risken att
ramla. Hur då? Ja det bidrar ju till en ökad spänning i kroppen
vilket kan påverka balansen exempelvis. Rädslan gör att man
inskränker mer och mer på vad man gör och man blir alltmer
otränad.
Motsatsen- för
stor tilltro till sin förmåga-
Präglas
bl a av att man tänker att det är normalt att ramla om man har MS.
Man vägrar inse att ens funktioner begränsas. Man tar för stora
risker utifrån sin förmåga. Man är inte öppen för att minska
risker.
Det
finns mycket bra att läsa i broschyren. Tips av vad man kan göra i
hemmet och utanför.
Det
här med att ramla ökar ju nu när frost och halka närmar sig. Att
skaffa sig broddar till skorna och liknande ( till exempel använda
golfskorna) kan vara ett sätt.
Jag
skall skaffa mig en balansboll tror jag. Det ger en bra träning av
bålmuskulaturen som är viktig för balansen. Ofta kan man faktiskt
träna Balans och reflexer väldigt bra. Men träningen får inte
förhindra att man förebygger riskerna.
fredag, november 16, 2012
Reumatism
Lo que es bueno para el corazón es bueno para el cerebro
Jag skrev för en tid sedan om boken Reumatism av Johan Frostegård. Här intervjuas Frostegård om boken i programmet En bok -en författare.
Frostegård är en försiktig man. Han vågar inte sia om huruvida vilken tid man föds på året spelar in. Intervjuaren syftar troligen på solsken och D-vitamin. Däremot talar han om kost och reumatoid artrit ( RA)och att kost tycks ha betydelse vid reumatoid artrit. Han poängterar också att insjuknande i RA idag innebär något helt annat än förr. De nya medicinerna och ortopediska operationer har medfört stora förbättringar.
kost
Jag har i flera år arbetat på en bok om att leva med kronisk sjukdom.
Det är några personers levnadsberättelser bl a min egen. Det har visat
sig svårt att få någon som förlägger en sådan bok- det finns inga läsare
skriver förlagen. Ett annat problem är att vissa avsnitt har jag
fastnat i. Jag tänkte jag skulle lägga ut ett sådant stycke på bloggen.
Det handlar om hur jag fick en högst påtaglig insikt om samband mellan
kost och sjukdom:
2004 ”drabbades” jag av helvetisk klåda och utslag. Det var närmast outhärdligt. Det fanns förmodligen flera orsaker till det. Bad i starkt klorerat vatten, för mycket sol och reaktion på medicinering. Så småningom skulle jag finna att det fanns ytterligare en bakomliggande orsak.
En massiv medicinering med bland annat kortison och en salva som finns enbart i Spanien gjorde besvären mer hanterbara. Jag letade efter vad som kunde ha utlöst besvären. Detta var en uppgift jag var ganska van vid. Jag började titta på tvålar, tvättmedel, diskmedel, färger som fanns i kläder- inga napp. Jag genomgick hudtest som inte visade något speciellt. Jag tog också bort mitt interferon och då blev det mycket bättre. Efter någon månad provade jag den andra bromsmedicinen som fanns då, Copaxone, och besvären återkom. Jag tog bort den ena medicinen efter den andra och till slut fanns ingen kvar. Jag undvek sol.
Efter något år var det betydligt bättre men men inte bra. På morgonen var jag oftast besvärsfri men på kvällen kom symtomen med klåda och också en frossa. Det där med frossan gjorde att jag misstänkte att någon allergi måste föreligga? Kunde det ha något med kosten att göra? Något retande ämne som hann gå ur kroppen under natten och sedan laddades upp igen? Jag hade nyligen träffat en person som hade andra besvär än magsymtom på grund av glutenintolerans. (Hon hade haft svåra neurologiska symtom). Kunde jag också ha någon form av ”glutenallergi”?
Jag beslöt mig för att börja med stenålderskost och undvek därmed både gluten och mejerivaror just med tanken att det var något jag inte tålde. Jag skrev på min blogg2 den 24 januari 2006: Igår började jag med stenålderskost. Tyvärr gjorde jag ingen daglig uppföljning av koständringen men mitt minne säger mig att klådan försvann ganska direkt inom en vecka eller så. Jag gjorde försök att äta gluten igen och då återkom klådan. Jag hade inte alls varit säker på att det var gluten som var problemet. Stenålderskosten innebar ju en hel del kostförändringar. Jag började alltså med ett vanligt bröd igen. Det var jättegott och jag kände ingenting-åtminstone inte på morgonen. Jag glömde att jag hade börjat med brödet och på eftermiddagen började det krypa i huden igen. Jag suckade: då var det vara en tillfällighet att klådan varit borta några veckor, stenålderskosten fungerar inte. Men så kom jag på: jag hade börjat med gluten igen. Jag slutade med gluten igen och besvären var borta- och så är det fortfarande.
2004 ”drabbades” jag av helvetisk klåda och utslag. Det var närmast outhärdligt. Det fanns förmodligen flera orsaker till det. Bad i starkt klorerat vatten, för mycket sol och reaktion på medicinering. Så småningom skulle jag finna att det fanns ytterligare en bakomliggande orsak.
En massiv medicinering med bland annat kortison och en salva som finns enbart i Spanien gjorde besvären mer hanterbara. Jag letade efter vad som kunde ha utlöst besvären. Detta var en uppgift jag var ganska van vid. Jag började titta på tvålar, tvättmedel, diskmedel, färger som fanns i kläder- inga napp. Jag genomgick hudtest som inte visade något speciellt. Jag tog också bort mitt interferon och då blev det mycket bättre. Efter någon månad provade jag den andra bromsmedicinen som fanns då, Copaxone, och besvären återkom. Jag tog bort den ena medicinen efter den andra och till slut fanns ingen kvar. Jag undvek sol.
Efter något år var det betydligt bättre men men inte bra. På morgonen var jag oftast besvärsfri men på kvällen kom symtomen med klåda och också en frossa. Det där med frossan gjorde att jag misstänkte att någon allergi måste föreligga? Kunde det ha något med kosten att göra? Något retande ämne som hann gå ur kroppen under natten och sedan laddades upp igen? Jag hade nyligen träffat en person som hade andra besvär än magsymtom på grund av glutenintolerans. (Hon hade haft svåra neurologiska symtom). Kunde jag också ha någon form av ”glutenallergi”?
Att inte tåla gluten är inte bara
magbesvär längre utan fler andra åkommor som hud och neurologiska
problem. Det är till och med så att glutenintolerans i bland kallas
den stora imitatören1
som kan yttra sig med många olika symtom. Det finns vissa likheter
mellan celiaki och MS. Båda räknas till de autoimmuna sjukdomarna
och bland annat används medicinen Tysabri vid båda sjukdomarna.
Jag beslöt mig för att börja med stenålderskost och undvek därmed både gluten och mejerivaror just med tanken att det var något jag inte tålde. Jag skrev på min blogg2 den 24 januari 2006: Igår började jag med stenålderskost. Tyvärr gjorde jag ingen daglig uppföljning av koständringen men mitt minne säger mig att klådan försvann ganska direkt inom en vecka eller så. Jag gjorde försök att äta gluten igen och då återkom klådan. Jag hade inte alls varit säker på att det var gluten som var problemet. Stenålderskosten innebar ju en hel del kostförändringar. Jag började alltså med ett vanligt bröd igen. Det var jättegott och jag kände ingenting-åtminstone inte på morgonen. Jag glömde att jag hade börjat med brödet och på eftermiddagen började det krypa i huden igen. Jag suckade: då var det vara en tillfällighet att klådan varit borta några veckor, stenålderskosten fungerar inte. Men så kom jag på: jag hade börjat med gluten igen. Jag slutade med gluten igen och besvären var borta- och så är det fortfarande.
1John
M Duggan Coeliac
disease: the great imitator. MJA 2004; 180 (10): 524-526
2http://twodots.blogspot.com/2006/01/i-frrgr-brjade-jag-med-stenlderskost.html
kost
Jag har i flera år arbetat på en bok om att leva med kronisk sjukdom.
Det är några personers levnadsberättelser bl a min egen. Det har visat
sig svårt att få någon som förlägger en sådan bok- det finns inga läsare
skriver förlagen. Ett annat problem är att vissa avsnitt har jag
fastnat i. Jag tänkte jag skulle lägga ut ett sådant stycke på bloggen.
Det handlar om hur jag fick en högst påtaglig insikt om samband mellan
kost och sjukdom:
2004 ”drabbades” jag av helvetisk klåda och utslag. Det var närmast outhärdligt. Det fanns förmodligen flera orsaker till det. Bad i starkt klorerat vatten, för mycket sol och reaktion på medicinering. Så småningom skulle jag finna att det fanns ytterligare en bakomliggande orsak.
En massiv medicinering med bland annat kortison och en salva som finns enbart i Spanien gjorde besvären mer hanterbara. Jag letade efter vad som kunde ha utlöst besvären. Detta var en uppgift jag var ganska van vid. Jag började titta på tvålar, tvättmedel, diskmedel, färger som fanns i kläder- inga napp. Jag genomgick hudtest som inte visade något speciellt. Jag tog också bort mitt interferon och då blev det mycket bättre. Efter någon månad provade jag den andra bromsmedicinen som fanns då, Copaxone, och besvären återkom. Jag tog bort den ena medicinen efter den andra och till slut fanns ingen kvar. Jag undvek sol.
Efter något år var det betydligt bättre men men inte bra. På morgonen var jag oftast besvärsfri men på kvällen kom symtomen med klåda och också en frossa. Det där med frossan gjorde att jag misstänkte att någon allergi måste föreligga? Kunde det ha något med kosten att göra? Något retande ämne som hann gå ur kroppen under natten och sedan laddades upp igen? Jag hade nyligen träffat en person som hade andra besvär än magsymtom på grund av glutenintolerans. (Hon hade haft svåra neurologiska symtom). Kunde jag också ha någon form av ”glutenallergi”?
Jag beslöt mig för att börja med stenålderskost och undvek därmed både gluten och mejerivaror just med tanken att det var något jag inte tålde. Jag skrev på min blogg2 den 24 januari 2006: Igår började jag med stenålderskost. Tyvärr gjorde jag ingen daglig uppföljning av koständringen men mitt minne säger mig att klådan försvann ganska direkt inom en vecka eller så. Jag gjorde försök att äta gluten igen och då återkom klådan. Jag hade inte alls varit säker på att det var gluten som var problemet. Stenålderskosten innebar ju en hel del kostförändringar. Jag började alltså med ett vanligt bröd igen. Det var jättegott och jag kände ingenting-åtminstone inte på morgonen. Jag glömde att jag hade börjat med brödet och på eftermiddagen började det krypa i huden igen. Jag suckade: då var det vara en tillfällighet att klådan varit borta några veckor, stenålderskosten fungerar inte. Men så kom jag på: jag hade börjat med gluten igen. Jag slutade med gluten igen och besvären var borta- och så är det fortfarande.
2004 ”drabbades” jag av helvetisk klåda och utslag. Det var närmast outhärdligt. Det fanns förmodligen flera orsaker till det. Bad i starkt klorerat vatten, för mycket sol och reaktion på medicinering. Så småningom skulle jag finna att det fanns ytterligare en bakomliggande orsak.
En massiv medicinering med bland annat kortison och en salva som finns enbart i Spanien gjorde besvären mer hanterbara. Jag letade efter vad som kunde ha utlöst besvären. Detta var en uppgift jag var ganska van vid. Jag började titta på tvålar, tvättmedel, diskmedel, färger som fanns i kläder- inga napp. Jag genomgick hudtest som inte visade något speciellt. Jag tog också bort mitt interferon och då blev det mycket bättre. Efter någon månad provade jag den andra bromsmedicinen som fanns då, Copaxone, och besvären återkom. Jag tog bort den ena medicinen efter den andra och till slut fanns ingen kvar. Jag undvek sol.
Efter något år var det betydligt bättre men men inte bra. På morgonen var jag oftast besvärsfri men på kvällen kom symtomen med klåda och också en frossa. Det där med frossan gjorde att jag misstänkte att någon allergi måste föreligga? Kunde det ha något med kosten att göra? Något retande ämne som hann gå ur kroppen under natten och sedan laddades upp igen? Jag hade nyligen träffat en person som hade andra besvär än magsymtom på grund av glutenintolerans. (Hon hade haft svåra neurologiska symtom). Kunde jag också ha någon form av ”glutenallergi”?
Att inte tåla gluten är inte bara
magbesvär längre utan fler andra åkommor som hud och neurologiska
problem. Det är till och med så att glutenintolerans i bland kallas
den stora imitatören1
som kan yttra sig med många olika symtom. Det finns vissa likheter
mellan celiaki och MS. Båda räknas till de autoimmuna sjukdomarna
och bland annat används medicinen Tysabri vid båda sjukdomarna.
Jag beslöt mig för att börja med stenålderskost och undvek därmed både gluten och mejerivaror just med tanken att det var något jag inte tålde. Jag skrev på min blogg2 den 24 januari 2006: Igår började jag med stenålderskost. Tyvärr gjorde jag ingen daglig uppföljning av koständringen men mitt minne säger mig att klådan försvann ganska direkt inom en vecka eller så. Jag gjorde försök att äta gluten igen och då återkom klådan. Jag hade inte alls varit säker på att det var gluten som var problemet. Stenålderskosten innebar ju en hel del kostförändringar. Jag började alltså med ett vanligt bröd igen. Det var jättegott och jag kände ingenting-åtminstone inte på morgonen. Jag glömde att jag hade börjat med brödet och på eftermiddagen började det krypa i huden igen. Jag suckade: då var det vara en tillfällighet att klådan varit borta några veckor, stenålderskosten fungerar inte. Men så kom jag på: jag hade börjat med gluten igen. Jag slutade med gluten igen och besvären var borta- och så är det fortfarande.
1John
M Duggan Coeliac
disease: the great imitator. MJA 2004; 180 (10): 524-526
2http://twodots.blogspot.com/2006/01/i-frrgr-brjade-jag-med-stenlderskost.html
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)