Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.





Snälla rösta om boktitel. Lämna gärna förslag




START


Translate

tisdag, november 06, 2012

Fibrer i kosten

Det som är bra för hjärtat är bra också för hjärnan !



Högre halter av östrogen i blodet ökar risken för bröstcancer.
2004 visade man att mängden fiber man hade i sin kost påverkade östrogennivåerna. Ökad mängd fiber som finns i frukt och grönsaker visade sig leda till lägre halter av östrogen.

Denna metastudie som kom 2011 visade också att mängden fibrer i kosten hade statistiskt samband med ökad risk för bröstcancer. Den femtedel av kvinnor som åt mest fibrer i sin kost hade 11 procent lägre risk att utveckla bröstcancer. Det kan vara andra saker i deras leverne som gör att risken blir lägre men det finns teorier som kan förklara det.

Bröstcancer är ofta östrogenberoende. Lägre östrogennivåer minskar risk för bröstcancer. Överskott östrogen tas om hand i levern och utsöndras med gallan ut i tarmen. Där skall den transporteras ut och kan då knytas till fiberna, men om det är sparsamt med fibrer tas den överflödiga östrogenet upp igen i blodet och börjar cirkuleras igen och höjer därmed halten av östrogen.

Prostatacancer är associerat till manliga könshormonet också. Både naturligt testosteron och tillfört testosteron kan kopplas till ökad risk. Överskott av manligt östrogen tas också upp i levern och förs ut med gallan. Om det saknas fibrer i tarminnehållet åter cirkulerar testosteronet och medför att halten ökas.
Fiberrik och fettfattig kost minskar överskott av testosteron. Däremot har man inte funnit något säkert samband med fiberrik kost och minskad risk för cancer,- däremot tycks det finnas ganska stort stöd i forskningen att en diet med lite animaliskt fett förebygger prostatacancer.

Samma sak kan också gälla kolesterol. Kolesterolet utsöndras via gallan. Om det visar sig att det är dåligt med fibrer i tarmen tas det upp igen och återförs till levern i en evig kretslopp. Högt LDL kolesterol är kopplat till ateroskeleros- åderförfettning-åderförkalkning.

Levern tillverkar mycket av kolesterolet. Cirka 1 g men mycket produceras även i övriga vävnader. Bara en liten del av kolesterol tas upp från maten i tarmen varefter det omvandlas i levern det till det kolesterol som behövs i bland annat cellmembran , till hormoner och till galla. Kroppen kan tillverka all det kolesterol som behövs. Normalt får man bara cirka 250 mg via födan vilket bara är en bråkdel av det som kroppen syntetiserar själv. Det som finns i blodet är bara en liten del av det totala kolesterolet. Kolesterol tillverkas av djur.

Kolesterol är ett fett och därför olösligt i blod. Det kan bara transporteras i blodet genom att det kopplas till proteiner och bilda lipoproteiner som transporterar kolesterolet i blodet.
Chylomikronerna är de största lipoproteinerna och de transporterar cholesterolet från tarmen till levern. Chylomikronerna transporterar det i tarmen upptagna fettet från födan och från gallan.
LDL lipoproteinet för fettet från levern ut till vävnaderna, för dess viktiga funktioner där- i cellmembran, för hormonproduktion mm, men kolesterolet produceras också lokalt i vävnaderna och kanske kan man se levern som en sort balansmästare som griper in om det fattas eller är för mycket. LDL kolesterol är också kopplat till hjärt och kärlsjukdomar där det kan medverka till inflammationer i kärlväggarna och bilda åderförkalknings-åderförfettningsförändringar. Orsaken att det är just LDL kolesterolet som ses som farligt är att det har en förmåga att fästa i kärlväggen där det exempelvis finns en liten skada exempelvis från högt blodtryck. Den lilla förändringen kan sedan bygga på sig och bilda ovanstående förändringar med på sikt risk för kärlkatastrofer som stroke och hjärtinfarkt.
HDL för däremot kolesterol från vävnader till levern och det är mera kopplat till minskad risk, även om detta börjat ifrågasättas av vissa forskare.
VLDL tillverkas i levern och innehåller av många olika ämnen bland annat triglycerider. Triglyceriderna tillverkas bland annat från kolhydrater i födan. Det går därefter ut i blodbanan och i samspel med vissa enzym lämnar triglyceriderna till olika vävnader för energi men också som inlagring. När tillräckligt många ämnet avlämnats blir slutligen VLDL lipoproteinet LDL. VLDL tros också spela en roll i utveckligen av ateroskleros.
Fibrer som endast finns i vegetabilisk föda finns av två typer. Lösliga fibrer och olösliga. Om fiber finns i tarmen binder det kolesterol och förhindrar att det återupptas och minskar mängden cirkulerande LDL därigenom. Kolesterolet bundet till fibrer lämnar sedan kroppen genom avföringen. Fibrer binds också till gallsyror och därigenom blir levern stimulerad till att ta upp mera kolesterol för att skapa fler gallsyror.
De olösliga fibrerna tillför bland annat volym till avföringen och ger tarminnehållet en bättre konsisten. De lösliga fibrerna har flera funktioner. Bland annat påverkas de av bakterier i tarmen och ger som slutprodukter kortkedjade mättade fettsyror som tros ha en gynnsam inverkan på tarmfloran och immunsystemet.

2 kommentarer:

  1. Anonym8:39 fm

    Beträffande prostatacancer:
    http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=ETRVOwHEpGE#!
    Grannen

    SvaraRadera
  2. Intressant. Både diabetes och metabolt syndrom går tillbaka med vegetarisk diet vad jag har förstått på samma sätt som risken ökar då man går från exempelvis japansk kost till västerländsk kost dvs från en diet med cirka 10 procent fett till över 30. Hammarsten illustrerar samma tendens väldigt bra i denna video även beträffande prostatacancer. Risken tycks öka då man övergår från en diet låg på fett men hög på komplexa kolhydrater till en diet med mycket fett och dessutom en hel del snabba kohydrater?
    Hälsningar
    Sune

    SvaraRadera