Jag läser av David Kessler om cues, vilket ungeför skulle kunna översättas som aptitretare, dvs faktorer som sätter i gång hungerkänslor, känsla av behov att äta även om man inte har några sådana egentliga behov. Cues är något som får hjärnan att bli kidnappad, med vilket Kessler menar att man blir betingad till mat precis som Pavlovs hund blev betingad till en ringsignal. Varje gång en klocka ringde serverades den mat. Man mätte salivproduktionen. Så småningom kom salivproduktionen igång utan att det serverades mat. Hunden blev betingad till att ”salivera” varje gång klockan ringde. Salivering då det kommer mat är en obetingad reflex medan salivering då det ringer är en betingad (omedvetet)inlärd reflex. På samma sätt menar Kessler att fetmaepidemin beror på att man blir betingad till att äta. Ursprungligen vill man äta för att man är hungrig. Hungerkänslor utlöses bland annat då blodsockret sänks. Glukos, socker är den faktor som är starkast säger Kessler.
| Man har undersökt detta med att råttor fick trycka ned en spak för att få mat. För att få socker var man beredd att arbeta hårdast. Men även fetter ville man gärna arbeta för och kombinationen socker och fett gjorde att man arbetade ännu hårdare. Kombinationen salt+kolhydrater+fett är starka stimuli till att vilja äta. Detta stämmer väldigt väl med Christopher Gardners föreläsning om jämförelser med olika dieter, där man fann bäst effekt av LCHF liknande kost men det var effekter av samtliga och tyvärr var effekterna i medeltal ganska dåliga- några kilon av väldigt många kilon. Man såg också att samtliga dieter liknade varandra i effekt. En del lyckades mycket bra och andra mycket dåligt och det såg likadant ut för samtliga undersökta dieter. Diet i sig är enligt detta inte lösningen på fetma epidemin ( eg pandemi) man kan vara det för en del personer. |
När man väl betingats till föda på det här sättet blir processen automatisk och omedvetet. Man är inte riktigt med och bestämmer själv vad man vill äta. Kessler intervjuade människor i livsmedelsbranschen (anonymt) och kom fram till att man i matvaroproduktionen designar mat utifrån kombinationen salt+kolhydrater+fett för att få mest utdelning, att människor skall äta så mycket som möjligt.
Sådana saker som kan väcka hungerkänslorna kan till exempel vara reklam.
När jag reste hem igår från Gbg påmindes jag starkt om detta. Här och där fanns en reklamskylt: nu är det så långt till närmaste bar som serverar det och det. I butiken fanns en reklamskylt om tävling avseende en dryck, och alldeles intill fanns dryckerna. Det finns lite chanser att komma undan om man har blivit betingad på att äta.
Det är förunderligt hur man lägger märke till saker när man börjat ta reda lite mer om det. Just nu har jag fått det här med överätning på hjärnan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar