Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.





Läs boken ATT TA ÅRAN I EGNA HÄNDER av Karin Glasby och Sune Överhagen

Obs boken ATT TA ÅRAN I EGNA HÄNDER KOMMER INTE ATT TRYCKAS. DET ÄR ALLTFÖR FÅ INTRESSEANMÄLNINGAR/ sune överhagen



START


Translate

fredag, oktober 01, 2010

Förebyggeri av fetma


Ett föredrag av barnspecialisten Thomas Robinson vid Stanford(samma video som föregående. Börjar vid ungefär 55 minuter.

Beskrivning av hur fetma ökar.
Hur kan man säga att exempelvis 25% är överviktiga om vikten är normalfördelad. Svaret är att man i varje fall i USA utgår från en undersökning av vuxna mellan 1960-80 då det inte fanns lika många feta personer. Man sa då att ett antal procent i övre delen av kurvan över viktfördelning var överviktiga. Exakt vilka faktorer man utgick ifrån vet jag inte men förmodligen förmodade samband med olika sjukdomar och fetma, exempelvis hypertoni, diabetes mm som var känt även då. ( Det här är inte på åderlåtingens tid utan relativt nära centrala nervsystemet tiden).

Senaste åren har utvecklingen av fetma hos barn stigit enormt, möjligen en platå i sista åren. Vad som var ett överviktigt barn på 60 talet liknar inte ett överviktigt barn idag. I Kina finns en del överviktiga barn och diabetes typ II har stigit mycket där.
En undersökning av flickor mellan 7-10 år som var normala flickor från skolklasser visade att över 15 procent hade höga totalvärden på kolesterol och också på HDL kolesterol, ( det dåliga kolesterolet). Cirka 10 procent hade höga triglycerider som också är riskfaktor för olika sjukdomar som hjärta mm. Cirka 8 procent hade höga insulinvärden dvs prediabetes-diabetes typ II inte typ I, den diabetes som vanligen drabbar barn och ungdomar utan alltså vad man tidigare kallade åldersdiabetes.

Vanliga komplikationer till fetma är
Kardiovaskulära: där tecken på detta kan vara hyperkolesterolemi, högt blodtryck, kranskärlssjukdom och stroke.
Endokrina följder ( hormonsjukdomar) Hyperinsulinemi (prediabetes) Typ II diabetes. Cystisk sjukdom i äggstockar ( Polycystic ovarial syndrome). Av amerikaner förväntas en tredjedel utveckla diabetes, och är man afroamerikan är risken 50 procent (här kanske det är D.vitamin som spelar in. Diabetes ökar med avståndet från ekvator.)
Gastrointestinala åkommor
Gallsten
Fettlever icke beroende på alkohol. Ses hos cirka 10 procent av barnen på föredragshållaren mottagning för överviktiga barn.
Centrala nervsystemet
Multipel skleros är kopplat till övervikt.
Pseudotumör i hjärnan
Sömnapne; uppehåll i andningen
Pickwicksyndrom; överviktiga kan lida av för dålig ventilation och sömnapne. Den dåliga ventilation kan göra att de somnar sittande. De kan utveckla brist på syre och överskott på koldioxid
Skelett
osteoartrit, förändringar i ledbrosk
höftsjukdom med glidning av lårbenshuvudet ses oftast hos unga(epifysiolys)
Blounts sjukdom förekommer sominnebär en tillväxt av mediala tibiametafysen pga ökat tryck av den ökade kroppstyngden.
Reproduktionsförmåga
Komplikationer vid graviditet och efter. ( doabetes, hypertoni, kejsarsnitt, babies med låg vikt, missbildningar.
Urin och könsorgan
Erektionsproblem
Hud
Hudinflammation, exempelvis hud mot hud problem, svampinfektioner mm.
Psykiatri
Ätstörningar
Depression
Cancer
Många tror att övervikt kommer att vara största orsaken till cancer i framtiden. Kopplat till övervikt är cancer i prostata, livmoder, äggstockar, tjocktarm, njurar och bröstcancer.



Orsaker till fetmaepidemin-pandemin
Vad som förändrats är omgivningen. Genetiken är densamma.
Varierande diet. I USA presenterades 19 000 nya livsmedelvaror förra året. Ju mer av olikheter som finns på faten mer färg, mer olika saker desto mer äter man,
Portionerna ökar, exempelvis mängden pommes frites till hamburgarna. Och ju större portioner man får ju mer äter man.
Ju större en tallrik är ju mindre ser en portion ut, så mängden man äter beror också på hur mycket man tror man äter. En sak kan vara att äta med mindre tallrikar.
Om man äter utanför hemmet förlorar man kontrollen över hur mycket man äter. Reklamen för snabbmatskedjorna går inte ut på att man skall titta på risken för att bli fet. Man vill sälja de större portionerna och gör reklamen därefter. En del hamburgare med tillbehör innehåller i stort sett dagens kaloribehov. Dessutom i reklamen kunde man se unga män skryta med hur stora hamburgare de åt; de var ett bevis på manlighet.

Dryckerna Förutom hamburgarna finns också mycket kalorier i dryckerna och kalorierna från drycker behandlas på annat sätt än från fast föda. Fast föda som innehåller protein gör att man får en mättnadskänsla som finns kvar till nästa gång man intar föda. Kalorier i drycker ( om de inte innehåller mycket proteiner) ger ingen mättnadskänsla i samma utsträckning och blir därför en sorts extra kalorier som kroppen inte räknar, men de ger likväl sitt bidrag till viktökning.

Priserna på mat
Det tenderar att vara så att den mat som är bra att äta för att förhindra fettepidemin, den tenderar att gå upp i pris. Exempelvis grönsaker, frukt , fisk medan mat som ej är så bra tenderar att hålla priset mera. Följdaktligen finns en ekonomisk dimension i det hela. Fattigdom gör det svårare att köpa bra mat.

Reklam och mat:
Totalt görs reklam för mat på TV och liknande för 8 miljarder dollar per år och enbart McDonald gör reklam för 1.7 miljarder- 1 700 000 000 USD. Detta är ungefär vad hela medicin industrin omsätter.
Vid Stanford gjorde man en undersökning om hur barn tyckte mat smakade beroende på deras förpackning. Det var samma mat: hamburgare och fyra rätter till. Man hade de inpackats i antingen papper med Mc Donald märken och färger och det andra var ganska lika men hade inga varumärken. När man frågade barnen vilka rätter som smakade bäst var det överlag det som var märkt med Mc Donalds. De 1700 000 000 som investerats har tydligen satt sig ordentligt redan hos barn i unga år.

Screen time och fetma
Dataspel och TV ersätter fysisk aktivitet.
Man äter medan man tittar
Reklam för snabbmat, olika drycker på internet. Finns bland annat placerat i dataspel.
Barn har ofta TV på rummet och detta minskar sömnen. Brist på sömn är kopplat till fetma.

Vid en undersökning bad man barn i en grupp att titta mindre på TV, data etc och det visade sig att de reducerade sin screentime, och de minskade med ungefär 9 timmar i veckan medan kontrollgrupper minskade med en timme. Influens på BMI visade att de i kontrollgruppen ökade mest avseende BMI och midjeomfång. Obs detta skall öka hos barn i och med att de växer. Dessutom visade det sig att även övriga familjemedlemmar mödrar, fäder och syskon också minskade sitt TV tittande sedan deras barn fått uppmaning. Ett sätt att ändra på föräldrars beteende är att ändra deras barn, säger Thomas Robinson. (Ett faktum som Mc Donalds och reklammakarna uppenbarligen förstått sedan länge).

Fysisk Aktivitet
I USA är en del samhällen inte promenad vänliga, och egentligen finns väl en hel del för landskapsarkitekter och stadsplanerare göra även i Sverige. Det gäller att hitta en bra balans mellan olika sätt att förflytta sig. Behoven kan vara väldigt olika och samhällen måste göras flexibla för levande stadsmiljöer. I Australien och på andra ställen finns experiment med ”walking school bus”, dvs barnen går från och till skolan med vuxensällskap. Det är en sätt att införa fysisk aktivitet. Det ger aktivitet både till barnen och de vuxna.

Om motivation till förändringar
Att ta till sig ett nytt beteendeförändringar
Att delta i utformandet av vad som skall förändras

Vanligen brukar man motivera med att minska på fetma,diabetes, höga blodfetter och högt blodtryck, risk för hjärtinfarkt, stroke och cancer. Robinson säger att andra motivationsfaktorer fungerar bättre:
att det är roligt
att man har alternativ och kontrollen
exempelvis kan de gå lättare att få barn borsta tänderna och ta på sig pyjamas om de får ett val att göra det ena först eller det andra, istället för att säga: borsta tänderna nu, ta på dig pyjamas! Då upplever de mindre val. (enligt Robinson)
att det finns mål och utmaning
känsla av att ha utfört något, stolhet
social gillande/ icke gillande
föräldrars/ vuxnas gillande / icke gillande
personligt uppträdande
social samvaro

Varför spelar man spel om igen på datorn? Kan man lära sig något där?

Behöver påverkan till hälsobeteende förändring se ut som, kännas, lukta smaka som hälsoundervisning., Robinson talar om något som kallas Intervention i hemlighet- stealth intervention, med vilket menas att fysisk aktivitet eller diet förändringar är sidoeffekter av intervention.
Exempel är att man startade ett fotbollslag för överviktiga ungdomar, ungdomar som alltid sist blir uttagna och får sitta och vila allt som oftast. Det hela utformades ut att man lottade men det var fejkat och de överviktiga fick spela fotboll. Man ”lottade” en kontrollgrupp där kontrollgruppen fick hälsoundervisning. Gissa vilka som gick ned mest i vikt och blev mest fysisk aktiva.
Ett annat exempel var dansande flickor: kontrollgrupp fick hälsoundervisning. Man fick flickorna att vara fysiskt aktiva i 11/2 timme utan att tänka på att de var fysiskt aktiva."Stealth intervention"

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar