Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.





Snälla rösta om boktitel. Lämna gärna förslag




START


Translate

lördag, oktober 23, 2010

Varför äter vi just det?


Endorfinerna möjliggör att hjärnan kidnappas och gör att vi kan börja storäta. Sådana saker som främjar endorfinernas effekt är maträtter med sött, fett salt och egentligen ju fler olika smakvarianter som används kan öka på lusten att äta i de rätta proportionerna. Kessler brukar beskriva detta som lager på lager. Man har kanske en kyckling och så fyller man på med olika smakretare, lite salt, lite ost, lite oljor, lite sött och tillsammans kan det få ett stort antal nerver som är involverade i smaken att fyra av. Ju fler som fyrar av desto större belöning och endorfinproduktion. Men det är inte bara olika smaker som stimulerar. För coca cola beskriver han vid sidan av sötman i drycken att det även retar slemhinnorna i munnen dels med den kylande effekten men också kolsyran. Tillsammans kan det ge riktiga kickar.

Andra faktorer som kan bidra till fetmaepidemin

Bidragande till fetmaepidemin är också att det kommer fler och fler varianter av mat. Då jag handlat mat i USA har det inte alltid varit lätt att välja. Det finns mängder av olika märken i butikerna här men där var det svåröverblickbart med olika märken och varianter av samma vara. Var och en kan nog hitta mat som man tänder på där.. Bara mjölk fanns i mängder av varianter med många olika smaker. Jag förstår vad Kessler talar om då han säger att variationsrikedomen är en väg till fetma.

En annan är storleken på portionerna. Hamburgarna blir större och större. Mängden pommes frites ökar. Cola muggarna och bägarna växer. Mängden såser på salladen i hamburgaren blir kladdigare och kladdigar men retar smaklökarna, Trenden att allting skall vara större bidrar till fetmaepidemin. Storleken har betydelse för fetmaepidemin.

Supernormala stimuli. Störst är bäst.
För snart ett halvt sekel sedan Nikolaas Tinbergen en undersökning på strandskator, där han fann att om fågeln fick välja på att ruva sina egna ägg mot större konstgjorda ägg valde den det större äggen. Kanske är det så det fungerar när göken lägger sina ägg i andras bon. Man kallar detta supernormala stimuli. Det fungerade även på andra fåglar och när fjärilshannar skall para sig väljer den honan som flaxar mest med vingarna och hittar man på något konstgjort som flaxar mera så väljer fjärilshanen det konstgjorda. Det har med överlevnadsinstinkten att göra säger en av de forskare som arbetat på områden. Stora ägg ger större sannolikhet att kycklingen i det klarar sig bättre och analogt kanske en fjäril som flaxar bättre klarar sig undan rovdjur bättre. David Kessler och andra tror att just det här med att något är sötare, fetare, smakar godare har just med principen om supernormala stimuli att göra. Även om det sötare eller fetare inte finns i naturer så kanske människan på något undermedvetet sätt tror att man överlever bättre även om det leder till att man dör av fetma i förtid. Det är instinkter från en tid då det inte alltid fanns matöverflöd.

Men vad gör dopaminet?
Enligt Kessler gör det att man jagar mat effektivare. I experiment på råttor så såg man att hungriga råttor som fick någon form av mat blev mycket aktiva och intensiva. Gjorde man så att blockerade deras dopamin blev de mycket mindre hetsiga. Man lät också råttor få antingen mat i två olika stora portioner; den större portionen krävde en viss ansträngning för att de skulle få den. Ansträngningen var att de skulle klättra över ett hinder, och normala råttor valde det i stället för den mindre maten; däremot om man blockerade deras dopamin valde de den mindre mängden mat, den mindre belöningen. Dopaminet gör alltså att man jobbar för den största belöningen; mat i varje fall om man är råtta och ser bort ifrån andra signaler, mindre belöningar, brus.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar